Vi gick in i hamn i Saint George, ankringen utanför var bedrövlig. Efter 15 dagar var vi trötta på att rulla så vi unnade oss en hamnplats. Inga problem att komma in gällande covid-19 , vi hade tagit PCR test innan vi lämnade Kap Verde. Efter att vi städat och tvättat Emma blev det stranden vi åkte borta på Grand Anse beach. Äntligen bad och sol. Här ligger även ett shoppingcenter Spiceland Mall. Vi var här 3 gånger och alla gånger var det dåligt med varor på hyllorna. Men Helena kunde klippa sig här (ytterligare än gång innan vi lämnade ön) och göra fötterna här på Spice Isle Retreat & Salon. Här fanns även Digicel och Flow om man vill fylla på eller köpa simkort till mobilen.
Njöt även av poolen som fanns på området och passade även på att tvätta. Jätte trevlig hamn, det fanns bageri precis bredvid och även bra båtaffär.
Om man promenad in till stan från hamnen tog det ca 30 min. På vägen in till stan fanns det en street food gata och naturligtvis måste vi prova. Vi hittade en typ av fish & chips. Mycket gott.
Passar på
Helena passade på att klippa sig, fick gå till en herrfrisör. Annars var det där kryssningsfartygen hade ankomsthall som det var mest affärer och fruktstånd. Vi köpte ett digicel mobil abonnemang konstigt det tog 45 min att köpa vi fattade inte vad som var så svårt. Men vi hörde fler som hade haft samma problem.
Träffade även båten Lady Mys som var med i gruppen viking Explorers när vi skulle seglat över 2020. Trevlig att ses och få tips, dom har varit här 10 år. Fick även boken The two ladies som handlar om åren i Karibien som Björn skrivit.
Wathermaker
Eftersom våra membran till wathermaker som vi köpt i Sverige inte fungerade var vi tvungna att anlita en kille som kunde hjälpa oss. Efter 2 dagar var det klart. Men lite ”No stress” …han bestämde en tid varje dag men kom 2 tim senare. Men vi var super nöjda eftersom 5 liter kostade 30 kr så nu gör vi eget vatten igen.
True Blue bay
Utvilade och nöjda seglade vi till True Blue bay. Vi hade fått tips om viken bredvid som heter Prickly Bay men där var galet mycket båtar. I viken vi valde låg det en båt. Passade oss bra. Det var bara ta lill Emma 10 min så var man inne i Prickly Bay.
I Prickly bay mötte vi Stefan och Camilla som har båten Roxanne som vi oxå lärde känna 2020 när vi skulle seglat över. Det var jätte kul eftersom vi har haft kontakt under tiden. Det blev middag och några drinkar för att fira.
Clarkes Court Bay
Nu har vi seglat till Clarkes Court Bay ligger bara två vikar bort. Här ska det finnas lite bra snorkling men vi hittade inget häpnadsväckande. Så efter 2 nätter går vi tillbaka till True Blue Bay.
Sightseeing
Det blev sightseeing med våra vänner Stefan och Camilla Thiger. Vi hyrde en minibuss hela dagen som tog oss runt Grenada.
Först blev det en tur till immigration Camilla skulle förlänga sitt tillstånd för båten eftersom dom varit på land längre tid.
Vi åkte västsidan upp längst kusten upp till Concord vattenfallet. Härlig biltur och allt är så magiskt grönt och luktar friskt när man kommer upp i bergen. Lika friskt var det att ta sig ett dopp vid vattenfallet. Efter blev det kaffe och tigerkaka.
Vidare åkte vi till Gouyave staden som aldrig sover enligt vår chaufför. Där stannade vi och åt en jätte god lunch med både fisk och kött. Man hade börjat dekorera alla gator på hela Grenada med vimplar för att nästa månad så firar man independence day som är den 7 feb. Grenada blev år 1974 självständiga från England.
Mätta och nöjda åker vi vidare upp till staden Victoria för att besöka choklad tillverkning av Jouvay Chocolate. Blev en rundtur och lite inköp av produkter. Bönorna ska först fermenteras 1 vecka sen ligger dom och torkar i 1 vecka (vid bra väder) och ska vändas varje halvtimme. Janne provsmakade cacofrukten som var söt och man skulle bara suga inte bita då blev det bitter smak.
Nu var det killarnas tur mot rom fabriken. Vi valde River Antoine Rum Distillery. Tyvärr var det stängt pga av covid men Janne fick köpa en flaska. Det här är rårom som inte är lagrad. När vi har pratat med killarna på ön är det denna rom dom gillar bäst. Speciellt när dom ska träffa tjejer.
Vägarna är dåliga så det tar lång tid att köra runt ön så dagen tar snabbt slut. Vi tänkt hunnit med att besöka Blue Light Distillery, som tillverkar gin. Här kan man även köpa på tapp, ta med din gamla flaska. För övrigt är produkten uppkallad efter fyrskeppet som kommer från Gävle i Sverige och även ligger vid bryggan i Le Phare Blue Marina.
Kvällen avrundas på Prickly Bay Marina med steel band musik och barbecue.
Le Phare Blue
Besöka Le Phare Blue där båten The Lightship ligger.
Gjorde upp med busschauffören om vart vi skulle åka och om vad vi skulle betala. Inte som hemma fasta priser, ibland kör dom en liten extra sväng oxå. Men han missförstår vart vi ska och tänkte köra oss till viken som låg innan den vi skulle till. Så det blev ett jäkla liv alla skrek. Janne hade gjort upp pris och tänkte inte betala något extra och han som tar betalt skrek att det var längre än han trodde. Till slut blev vi avslängda och fick gå sista 3 km i regnet.
Men väl framme gick vi och tittade på svenska fyrskepp ”Västra Banken” som byggdes 1900. Från 1923 till 1970 tjänstgjorde fyrskeppet på Västra Bankens station i Östersjön utanför Gävle. I november 2005 såldes den till ägarna av Le Phare Bleu. Fartyget bogserades till Rostock, Tyskland, för att restaureras och utrustas på nytt. Den lastades sedan på MV Schippersgracht och fraktades till Västindien och anlände till den nya marinan och dess sista hem i december 2006.
Sen gick vi till Jim Jardine från Canada, som är mannen bakom Gin & Vodka-destilleriet i Grenada med tropiska ingredienser. Jim var jätte trevlig och visade oss hur processen fungerade. Vi fick lukta och smaka på alla kryddor och han visade oss även blomman som ger den vackra blå färgen. Bartendrarna gillar denna produkt pga att när ph-värdet ändras blir färgen på ginen annorlunda. När vi var klarar erbjöd han oss skjuts hem vilken tur orkade inte mer bussåkande idag.
Hash
Under våra dagar på Grenada hängde vi med på Hash. Varje lördag samlas man och springer eller går en runda. Man följer strimlat papper el mjöl. Efter det rundan blir det öl och matservering. Finns på FB Grenada Hash house Harriers bara att följa med om man kommer hit.
Våran första tur var härlig men som ny medlem blir man invigd med öl regn. Vår andra Hash var uppe i regnskogen och den var mycket tuffare. Klättring, genom regnskogen och lerig. Såg personer som halkade och åkte kana när det gick riktigt utför. Men som tur var kunde man grabba tag i lianer och träd på sidorna. Vi var bra leriga när vi kom åter.
Hashing startade 1938 i Kuala Lumpur i dåvarande Malaya. Den skapades av tre utländska britter som tillhörde den prestigefyllda Selangor Club.
Klubbens matsal annex kallades nedsättande som The Hash House (förmodligen för att det serverade fruktansvärda brittiska rätter). Hash-grundarna ville ha en sport som involverade lite energisk fysisk aktivitet utan att stå i vägen för deras öldricksrutiner.
Så hashing föddes, en rolig löprunda baserad på Hounds and Hares-konceptet – efter en preparerad stig genom den fantastiska malaysiska landsbygden.
Spår sattes med mjöl och ledde tillbaka till en dryckesanläggning. Idag finns det Hash-kennlar i cirka 110 länder.
Watermaker igen
Efter att vi lagat våran watermaker gick vi ut och la oss på svaj. Som tur testade vi och då släpper det ena membranet igenom saltvatten. Det visar sig att vid montaget har man använt lite för mycket muskler vilket gjorde att fästet gått sönder. Fanns förstås inte i lager och måste beställas, skulle ta några dagar så vi blev kvar några dagar extra så Janne hinner baka bröd på bönor.
Innan vi lämnar Grenada går vi ut och lägger oss på svaj utanför Saint George, vi ska gå in och fylla på vatten och handla frukt. När vi är inne i båtaffären träffar vi det tyska paret Marcus och Katarina på Antari. Vi har mött dom på Porto Santo och Kap Verde. Blev ett kärt återbesök och middag tillsammans.
Inne vid hamnen finns även en bra mataffär Foodland.
