Mindelo blir kvar i 4 veckor

När vi ankrade trodde vi inte att vi skulle bli kvar 4 veckor på Mindelo.  Här var det inte bara flytande båtar utan även gamla vrak av alla det slag som låg utanför hamnen. Första dagen dragga en båt och drog rakt in i en annan. Värsta mardrömmen. När vi inklarera behövde vi inte visa covid pass utan allt gick som en dans. Det var full rulle i stan….alla ARC båtar skulle lämna och förbereder det sista. Sen skulle det bli lugnt och skönt.

 

Hyr bil

Vi hyrde en bil och körde runt ön. Vi åkte upp på berget Monte Verde och fick en härlig utsikt över staden. Sen vidare till stan Baia das Gates där vi planerade att ta en fika men det var spöklikt tomt. Fanns en fin strand men vi åkte vidare. Det är inte mycket grönt hör på ön. Men på östa sidan av ön kunde man ändå se att man lyckades odla grönsaker mm.

Vi hyr bil
Utsikt över Mindelo
Men på östa sidan av ön kunde man ändå se att man lyckades odla grönsaker mm.
Vi åkte ner till stranden vid Sao Pedro och stannande för att bada. Vattnet var kristallklart. Här finns det sköldpaddor som man matar och kunde få åka ut och titta på. Men det hoppade vi över. Lunch åt vi på Turtel bar härligt ställe. Finns även en fyr som ligger ute på udden som vi tänkte åka upp och gå ut till. Men vår hyrbil var för klen för att komma upp för backarna så vi vände.

Santo Antão

Åker in och lägger oss i hamn några dagar för att vi ska åka över till ön Santo Antão som sägs vara den finaste ön. Vill inte att Emma ligger på svaj.

Vi skulle åka med färjan över till ön Santo Antão för att göra en rundtur och sova över en natt. Färjan gick vid kl 7 men vi skulle vara där kl 6, överfarten tog 1 timme och vår guide mötte oss vid terminalen.

Började med att åka upp till Cova de Paul som är en krater som bildar en dal där man odlar grönsaker. Vi gick runt hela och fick en bra utsikt. Självklart valde vi fel väg (det var bergsgetternas väg) på väg till utsiktsplatsen men på vägen tillbaka hittade vi en bättre väg ner.

Vidare gick färden upp till Pico da Cruz därifrån gick vi upp till toppen 1585 möh. Här blev det fika och vi kunde se över till vår ö San Vincent. Sen blev det en färd som man var tvungen att hålla i sig för kurvorna och stupen avlöste varandra och vägräcken var obefintliga. Vägen som vi åkte på var gatsten som var lagd för hand tog 11 år att få klar.

Lunch intog vi i Ribero Grande som är öns tidigare huvudstad. Man kunde se på en del av husen att dom var från kolonial tiden. Dessa byggnader var kulturmärkta på utsidan.

Sista vandringen blek från Ponta do Sol och var väldigt vacker man gick längst kustlinjen. Därefter åkte vi till öns egen Rom fabrik (Grogg va namnet på romen ). Vi fick smaka och självklart inhandlades det en flaska.

Vårat hotell som ligger uppe i bergen och hade en fantastisk grönska och magisk utsikt. När vi satt på altanen var vi omgivna av bananplantor, passionsfrukter papaya och sockerrör. Helena kunde äntligen köpa en bananstock som hon har tjatat om.

Efter att vi intagit en härlig middag på lördagskvällen somnade vi tidigt helt slut

 

Hotellet på Santo Antão
Vandring Santo Antão
Vandring Santo Antão
Fikar och köper kaffebönor
Rom provning
Vandring på Santo Antão
Rom fabriken förr i tiden
Janne bland socker rören
Lokalbussen hur många får man plats?
Odlingar överallt
Janne på väg med bananstock

Dag 2 på Santo Antão 

På söndag morgon åt vi frukost för att göra en vandring i dalen där vårt hotell låg. Det var upp och ner men en härlig tur på 3 tim mellan kaffe, apelsin, kål, sockerrörs odlingar. Vi stannade och köpte kaffe bönor och drack kaffe hos en kvinna. Man odlade på alla platser det fanns utrymme, ibland undrade man hur man kunde ta sig till vissa odlingsplatser.

När det inte är regnperiod odlar man i floderna som transporterar allt vatten som kommer från bergen. Sen när regnperioden är över får man börja om från början och bygga upp nya odlingar. Här odlar man en sötpotatis Jams (yam).

Ägaren till hotellet berättade att folket i dalen klarade dig bra på sina odlingar och man hjälptes åt med det mesta. Barnen går i skolan mellan 6-12 år ålder det var gratis. Sen måste man betala för skolan. Han berättade även att öarna hade mycket knark

som passerade. För ett tag sedan flöt det knark utanför ön som fiskare plockade upp. Men polisen har inte resurser att kontrollera. Sen åkte vi lokalbussen ner til färjan och åkte hem till Emma.

 

Väntar på bättre väder

Fanns planer på att åka men enligt väderprognosen såg det ut att bli höga vågor 3-4 meter och kuling vindar, några dagar framåt. Så vi beslöt att vänta in bättre väder och mindre vågor. Imorgon söndag 28 nov väntar vi in två svenska båtar Ella af Stockholm och Mayol som går med ARC ska tanka mm. Janne gör egen glögg och bakar lussekatter som vi ska bjuda på.

Flera båtar från ARC har kommit in i hamnen under dagarna som varit. Vi får rapporter av dom övriga båtarna att det är tufft där ute 5-6 meter vågor och även en besättningsman har omkommit. Nu ikväll har vi även fått veta att ytterligare en båt är evakuerad.

Idag lämnade 3 katamaraner. Vi ser att många förbereder sig för avfärd. Eftersom vi bara är två på Emma så vi vill inte utsätta oss för onödigt jobbigt väder, självklart kan det komma under färden. Kanske kan vi lämna fredag eller lördag. Men det ska även komma ett nytt oväder nästa torsdag och fredag. Men vi hoppas kunna gå nedanför eller alt hunnit så långt att vi inte blir så berörda av det.

 

Janne bakar lussebullar
Janne gör glögg
Svärdharna på adventsfika

Vi gillar Kap Verde mer och mer

Började gilla ön mer och mer. När vi kom kändes det inte bra alls. Kanske pga allt man hört. Men vi känner oss trygga alla är trevliga och glada. När tonfisken är billigare än tomaterna då kan inte kocken bli lyckligare.

Vi har 30 grader varm så igår gick vi till stranden som ligger 15 min bort med kristallklart vatten. Annars blir det mest pyssel med båten och för att göra oss startklara. Bananstocken har kommit på plats

Idag kontrollerar vi vårat vindroder. Emmas teakdäck har vi tvättat med brunesåpa och boracol så det ser strålande ut. Vi passar på tvätta, gå igenom Emma, kontrollera att allt ser bra ut. Bananerna har mognat och är slut. Fick äta bananer banankaka, bananpannkaka osv. Vi provar yoghurt som inte behöver kyla om vi kan hitta någon som är ok.

 

Vi gillar Fiskmarknaden i Mindelo

Många lämnar men inte Emma

Flera båtar lämnar hamnen och 3 svenska båtar ska segla iväg, vi börjar fundera på om vi oxå ska åka….tolkar vi väderleksrapporterna fel?

Nästa så man börjar gråta av alla tvivel och beslut hit och dit.

Vi vinkar av Alice som vi har blivit vänner med. Deras familjer kommer till jul så dom har lite press att lämna. Sen går vi över till några Franska vänner på båten Imago dom kommer gå om någon vecka så då är vi iallafall 2 båtar kvar i hamnen.

Klart det skulle vara skönt att göra sällskap med andra båtar men torsdag-lördag kan det bli höga vågor igen. Även båtarna som kommer in har haft tufft där ute 30-55 knop, höga vågor med översköljningar, vatten upp till knäna i sittbrunnen.

Det kom även in en båt med ett par i vår ålder. Dom hade fått vända efter några dagar pga av  ett vant gått sönder. Frun var helt i chock över resan och bara grät. Dom beslöt till slut att lämna ön för att åka hem och fira jul/nyår.

Vi bjöd in Peter och Anita på Ciganka på middag, dom låg framför oss när vi låg för ankar.

 

Båten Alice lämnar
Majol lämnar
Svärdharna lämnar
Janne förbereder dykning

Janne passar på att dyka

Tidig morgon och dykdag i väntan på mindre vågor. Janne passar på eftersom det väntas komma in kuling vindar det närmaste dagarna och det var sista dagen som man skulle ut och dyka i veckan pga av vädret.

Även rapporter från båtarna som lämnat är att det är stökigt med vågor, sjösjuka men bra vind. Eftersom vi trivs bra så hänger vi kvar några dagar.

 

Åker till São Pedro igen

En dag gick vi ner till marknaden och tog mini lokalbussen till São Pedro. Kostade oss 200 escudos = 20 kr för båda, taxi kostar 1000 escudos. Men detta var mycket roligare att få åka med lokalbefolkningen, hur många kan man få plats i en buss

Vi vandrade ut till Farol de Dona Amelia som är en fyr som ligger 3km väster om byn São Pedro. Vägen ut till fyren var inte för höjdrädda. Men vi fick en härlig utsikt.

Efteråt gick vi ner till restaurang Bistro Santo Andre som ägs av en svensk Per Tamm sedan 15 år. Vi hade blivit rekommenderade av Simon som träffat här nere. Maten var utsökt. Verkligen värt ett besök.

Farol de Dona Amelia
Lunch hos Tamm på Bistro Santo Andre
Lunch på Bistro Santo Andre
Säkerhetsgenomgång innan avfärd
Godaste tonfisken

Det närmar sig

Dom senaste dagarna fixade vi så att både Emma och kapten fick en uppfräschning.

Handlade frukt och grönt självklar lite tonfisk. Vi hade säkerhetsgenomgång och hade förberett för avsegling. Hämtat våra PCR svar som var negativa.

Så vi var redo att kasta oss. Vi skulle göra sällskap med 2 andra båtar, Ciganka från Italien/Peter och Anita som vi lärt känna här på ön och båten Maya. Vädret 5 dagar framåt såg lovande ut efter det skulle det bli lite blåsigt.

Vi kommer sakna Mindelo jättemycket vi gillar verkligen Kap Verde. Lite trixat hitta saker men eftersom vi har varit här nästan 4 veckor har vi hunnit gått runt i alla affärer och hittat det vi behövt. Fantastiskt bageri med nybakat bröd inte långt från hamnen. Innan vi åkte gick vi upp till kyrkan och lämnade kläder som vi inte behövde och hade även köpt bröd som vi lämnade till fattiga som satt utanför.

 

Translate »